Arkiv

Olle Ferm and Élisabeth Mornet (eds.): Swedish Students at the University of Paris in the Middle Ages I

Scripta minora 28

Olle Ferm and Élisabeth Mornet (eds.): Swedish Students at the University of Paris in the Middle Ages I. 2021. ISBN: 978-91-88568-79-3. 300 SEK.

Already at the end of the 12th century, even before the University of Paris was established, Swedes applied to Paris for studies. In the beginning they were few; in time they would become many. The greatest number arrived in the early 14th century, when about 30 Swedes were resident in Paris every year. In all, almost 500 Swedes must have made the difficult journey, by land and sea, to seek spiritual improvement at one of the many schools on the Left Bank.

After studies, lucrative appointments awaited in Sweden. Many graduates took a position at a cathedral chapter, where they were in charge of the Church’s internal matters and its relations to the rest of society. The formal skills acquired by students were also in demand outside the Church; particularly remunerative was a knowledge of Latin, which was valuable in foreign trade and diplomatic negotiations with foreign powers.

The results of the academics’ contributions were far-reaching. They introduced new routines with rules and norms that transformed old institutions and gave rise to new; these eventually altered the social fabric and Sweden was modernized. The country became more like the rest of Europe.

Jensen, Jensen, and Jensen (eds.), Fighting for the Faith

Scripta minora 27

Kurt Villads Jensen, Carsten Selch Jensen, and Janus Møller Jensen (eds.), Fighting for the Faith – The Many Crusades (2018, 423 pp.), ISBN 978-91-88568-73-1.

The sale of this book has been consigned to the University Press of Southern Denmark. Orders should be sent to: University Press of Southern Denmark, Campusvej 55, DK-5230 Odense M, Denmark.

The medieval idea of crusading was formative for Western identity and used for centuries – it actually outlived the Middle Ages and has significant polemical potential even today.

Crusading was a multi-layered phenomenon that could be mobilized against a great variety of enemies, in many diverse geographical areas around Latin Western Europe. From Norway to Sicily, from the Western Isles to the Eastern Baltic, the idea of crusading was adopted and adapted to local circumstances.

It lead to major economic and social re-organization of societies but also to a new acceptance of using warfare and violence for supporting and defending good. Crusading was promoted everywhere and through all media, including the new printing press from the second half of the 15th century.

The present book explores the varieties of crusading in their historical context, and also its use as a metaphor throughout the Middle Ages and afterwards.

Andrews & Ferm (eds.). Swedish Students at the Universities of Cambridge and Oxford in the Middle Ages

Scripta minora 26

Robert Andrews, Olle Ferm (eds.), Swedish Students at the Universities of Cambridge and Oxford in the Middle Ages (2017, 155 pp). ISBN 978-91-88568-71-7. SEK 150:-.

The presence of Swedes among the students and masters at the medieval universities of Cambridge and Oxford has long been presumed, although little evidence remains. Assembled in this volume are several articles and newly-edited documents testifying to the intellectual contribution of Swedish academics in England during the Middle Ages. Items as prosaic as a student’s handbook, a loan chest, and a thank-you letter home witness the experiences of scholars who went against the dominant trend of Scandinavians studying on the Continent.  Sometimes the evidence revealed here has significant ramifications. For instance, the work of natural science prepared by Tideman of Närke is shown to be simple and derivative, but a comparative analysis of the text reveals it to be a piece of a tradition extending from medieval writings on the Termini naturales to the first printed books of the Libellus sophistarum ad usum Cantabrigiensis and the Libellus sophistarum ad usum Oxoniensium, hitherto unnoticed. Original research and critical editions complete the documentation.

Robert Andrews: Bero Magni de Ludosia. Questions on the Soul

Scripta minora 25

Robert Andrews, Bero Magni de Ludosia Questions on the Soul: A Medieval Swedish Philosopher on Life (2016). SEK 150:-. ISBN 978-91-88568-66-3.

Download Robert Andrews’ edition of Bero Magni de Ludosia’s Disputata super libros de anima as pdf

bero-magni_600x840
Who was the first Swedish philosopher? A candidate is Bero Magni de Ludosia (Björn Magnusson of Lödöse) – called by Olaus Magnus “the wise Bero” (prudentissima Bero) – who taught philosophy for forty years at the University of Vienna. His commentary on Aristotle’s De anima, written about 1435 and surviving in a single Heiligenkreuz manuscript, is one of the longest from the Middle Ages. In it he utilizes advanced techniques of logic and linguistic analysis to explain the life force of plants, the instincts and sensations of animals, the facts of reproduction, and the unique human capacity for understanding and immortality – while also clarifying superstitions, such as that the beaver’s tail is a fish. This monograph identifies early formulations of Buridan’s Ass, Ockham’s Razor, and the Liar’s Paradox as a concept, “What I am thinking is false”. It situates Bero Magni’s thought firmly in the Buridanian tradition, and suggests there may be a new answer to the question: Who was the greatest Swedish philosopher?

Carlquist & Langum (eds.), Words and Matter

Scripta minora 24

Jonas Carlquist and Virgina Langum (eds.), Words and Matter. The Virgin Mary in Late Medieval and Early Modern Parish Life (2015). SEK 150:-. ISBN 978-91-88568-64-9. Fulltext i DiVA.

carlquist-langumWords and Matter presents new work on the reception of the Mater Dei. Although a minimal presence in the Bible, the virgin Mary figured prominently in the cultural artefacts produced in the Middle Ages and even after the Reformation. As words, she dwelled in exempla, sermons, prayers and plays. As matter, she imprinted church windows, wall paintings and illuminations. In her various manifestations, mary engaged the senses, minds and bodies of the faithful. The studies in this collection span the Nordic countries, Ireland, England and southern Europe during the later Middle Ages and the Reformation. However, all the essays in Words and Matter are grounded in the practices of the late medieval and early modern parish and the beliefs of the ordinary faithful.

Sven-Bertil Jansson: Konung Alexander

Scripta minora 23

Sven-Bertil Jansson, Konung Alexander. En svensk roman från 1300-talet (2015). 150 SEK. 978-91-88568-61-8.

Den svenska 1300-talsromanen Konung Alexander finns bevarad i endast en handskrift, D 4 i Kungliga biblioteket i Stockholm från 1420-talet, i vilken den samsas med ett flertal andra texter. Modern forskning om bl.a. tradering och kodikologi belyser viktiga omständigheter i och omkring Konung Alexander, men trots detta är det ett faktum att romanen i sig ännu är tämligen okänd. För svenska förhållanden är det en mycket omfattande text på ursprungligen bortemot 11 000 versra­der. I denna bok presenteras berättelsen, och dess handling, mångsidighet och självständighet lyfts fram. Utöver sina fjärran, fantastiska miljöer och fantasieggande karaktärer innehåller den element som gör den intres­sant för sättet att se på den svenska medeltiden: förhållandet till den latinska förlagan, hur den svenske författaren bearbetar, förkortar, utvidgar denna, vilka stilmedel han opererar med, och därmed också hur texten relaterar till tidigare svensk epik. Sven-Bertil Jansson vill presentera en helhetssyn på Alexanderromanen vad gäller dess framställningssätt och den svenske upphovsmannens attityd till det berättade. I det avslutande kapitlet diskuterar Jansson också vad som kan tilldra sig när en känd person låter bekosta ett litterärt verks till­komst, i det här fallet drotsen Bo Jonssons insats i den svenska litteraturhistorien.

Ferm & Förnegård (red.): Mellan himmel och helvete

Scripta minora 22

Olle Ferm och Per Förnegård (red.) Mellan himmel och helvete. Bilder och berättelser från senmedeltidens Italien (2015). 150 SEK. ISBN 978-91-7353-720-9.

Ekonomiskt var det goda tider. Handeln över Medelhavet frodades och kontakterna med det övriga Europa var befästa. Men politiskt rådde kaos. Städer och furstar drog inte jämt och osämjan utlöste krig. Trots oredan spirade kulturen, i grunden kristen men präglad av ett antikt kulturarv. Romerska lämningar fanns överallt att beskåda och beundra, och de klassiska författarna, tillgängliga på latin, studerades vid skolor och universitet. Vid furstehov och i aristokratiska hushåll, liksom i borgerliga hem, sökte man intellektuell och emotionell stimulans i verk på folkspråket, volgare. I denna märkliga miljö framträdde religiösa förkunnare, filosofer och författare som fick en bestående betydelse i historien. Några av dem möter du i denna bok om senmedeltidens Italien.

Boken är utgiven i samarbete med bokförlaget Atlantis.

Ferm & Risberg (eds.): Swedish Students at the University of Leipzig in the Middle Ages

Scripta minora 21

Olle Ferm and Sara Risberg (eds.), Swedish Students at the University of Leipzig in the Middle Ages (2014). 150 SEK.

More than 200 Swedes studied in Leipzig between 1409 – when the University was founded – and 1520, when Swedes instead began to prefer the Universities of Greifswald, Rostock, and Wittenberg. In Leipzig, the Swedish students did well. Many graduated and could return home to service within the Church. The best students were recruited by the Cathedral Chapters and Royal chanceries.

Amonmg those most prominent were Kristoffer Larsson, who became Dean in Leipzig in 1437 and Rector in 1438; and Erik Nilsson, who was Rector in 1487. Several studies in this volume are devoted to their theological writings from Leipzig and from Sweden. Also included are some editions of letters: Kristoffer Larsson’s letters of 1434 from the Council of Basel, which he attended during a break in his studies, and Karl Johansson’s letter from 1424, when he had arrived in Leipzig to study canon law. Karl’s letter is rich in detail about university life and his situation in Sweden.

Ferm & Kihlman (eds.): Swedish Students at the University of Vienna in the Middle Ages

Scripta minora 20

Olle Ferm and Erika Kihlman (eds.), Swedish Students at the University of Vienna in the Middle Ages (2011, 279 s.). 150 SEK.

Between 1385 and 1520 nineteen students from Sweden matriculated at the University of Vienna. Most of them returned after a few years of studies but some chose to remain as teachers and as students at one of the higher faculties. The most famous among them is Bero Magni who taught at the Faculty of Arts for more than thirty years. His biography and an account of his personal library are presented here by Erika Kihlman, while Roger Andersson compares one of Bero’s university sermons with contemporary preaching ad populum. In the manuscripts sermo and collatio are both used for ‘sermon’, and these terms and their application are examined by Siegfried Wenzel. Hans Aili makes an analysis of Bero’s command and usage of the Latin language. A comprehensive survey of the other Swedish students and their later careers is made by Olle Ferm in the opening article of this volume.

This book presents research performed within the project Swedish Students at Universities Abroad in the Middle Ages, under the direction of Olle Ferm.

Mia Åkestam, Bebådelsebilder

Scripta minora 19

Mia Åkestam, Bebådelsebilder. Om bildbruk under medeltiden (2010, 448 s.). 150 SEK.

Bilden av jungfru Maria och ärkeängeln Gabriel var, och är ännu, så välbekant att den kunde kännas igen med ett minimum av igenkänningstecken. Sveriges största medeltida bild är en bebådelsebild i Strängnäs domkyrka, mer än 2,5 m. hög och 1,7 m. bred. De minsta bilderna finns på liturgiska kärl och är någon centimeter i diameter. Bland de närmare 400 bebådelsebilder som bevarats i Sverige från perioden 1150–1550 finns allt från summariska bilder ristade i sten till praktfulla, detaljrika och monumentala målningar. Vad är det som gör att vi känner igen bebådelsebilden så väl? Vad spelade bilden för roll i det medeltida bildbruket? Det söker konstvetaren Mia Åkestam reda ut i denna studie, inriktad på hur bilder användes och kommunicerade mening i medeltida sammanhang. Studien visar på ett mångfacetterat bildbruk. Man var väl bekant med hur bildretorik fungerar, och en väl utvecklad bildkommunikation användes för att föra fram idéer och budskap av såväl religiös som politisk karaktär.

Olle Ferm et Per Förnegård (dir.), Regards sur la France du Moyen Âge

Scripta minora 18

Olle Ferm et Per Förnegård (dir.), Regards sur la France du Moyen Âge. Mélanges offerts à Gunnel Engwall (2009, 391 s.). 200 SEK.

Les seize articles réunis dans ce volume, édité en hommage au Professeur Gunnel Engwall, sont rédigés par des chercheurs associés au Centre d’études médiévales de Stockholm. Si les contributions couvrent un large éventail de domaines culturels – architecture, art, historiographie, linguistique, littérature, philosophie, poésie liturgique et théologie -, elles ont néanmoins le même cadre spatio-temporel : la France et la Suède du Moyen Âge. Certains articles se concentrent sur ces phénomènes culturels tels qu’ils se manifestent dans la France médiévale, tandis que d’autres explorent les relations franco-suédoises, qui prendront leur vérirable essor au XIIIe siècle. Ces échanges culturels ont enrichi, et continuent d’enrichir, les deux pays.

Jan Brunius, Atque Olavi

Scripta minora 17

Jan Brunius, Atque Olavi. Nordiska helgon i medeltida mässböcker (2008, 187 s.). 100 SEK.

Med orden … atque Olavi (’…samt Olav’), festdag den 29 juli, introduceras den norske helgonkungen i de svenska liturgiska källorna vid slutet av 1100-talet. Formuleringen ’samt Olav’ förklaras av att hans namn läggs till raden av de helgon som redan firades denna dag, som Felix, Simplicius m.fl. I ett första skede förekommer Olavs namn bara i rubriken till festen, medan de gamla helgonens texter, sånger och läsningar bibehålls. Så småningom får Olav sina egna mässtexter. Genom att undersöka bevarade fragment av tusentals handskrifter kan Jan Brunius klarlägga förändringarna av mässans texter för de nordiska helgonen. Det var ju tidigare känt att det inte fanns en gemensam mässordning för de sju stiften. Mässans sånger, böner och läsningar skiftade, och varje stift hade vid sidan av de norska och danska helgonen och Ansgar sitt eget stiftshelgon: Erik i Uppsala, Birgitta i Linköping, Elin i Skara, David i Västerås, Eskil och Botvid i Strängnäs, Sigfrid i Växjö och Henrik i Åbo. Brunius visar att olikheterna går tillbaka till 1300-talets början, då biskopar och domkapitel införde egna stiftstraditioner.

Göran Dahlbäck et al. (red.), Medeltidens mångfald

Scripta minora 16

Göran Dahlbäck et al. (red.), Medeltidens mångfald. Studier i samhällsliv, kultur och kommunikation tillägnade Olle Ferm (2008, 415 s.). 150 SEK.

Medeltidens mångfald är en hyllningsskrift till Olle Ferm, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet, och mellan dess pärmar ryms såväl medeltid som mångfald. I tjugoen uppsatser behandlar forskarkolleger från Danmark, Frankrike, Storbritannien, Tyskland – och förstås Sverige – en lång rad skiftande ämnen, problem och frågeställningar. I myllret av människor som figurerar i boken finner man Alexander den store, Heliga Birgitta, S:t Berhard, Hans Brask, Karin Månsdotter, munkar, prelater, riddare, biskopar, kungar och ”vanligt folk”. Miljöerna är hämtade från både stad och land, från hov, kloster, skrivarstugor, bibliotek, kyrkor och vanliga bondgårdar, från när och fjärran: Alvastra, Stockholm, Uppsala, Vadstena, Grekland, Paris, S:t Gallen, Orienten. Olle Ferm är en bred och öppen forskare; kunnig, nyfiken och teoretiskt välorienterad. Boken speglar detta och försöker förmedla en bild av medeltiden såsom vi tror att Olle upplever den – komplex, mångsidig och lockande.

Olle Ferm: Olaus Petri och Heliga Birgitta

Scripta minora 15

Olle Ferm, Olaus Petri och Heliga Birgitta. Synpunkter på ett nytt sätt att skriva historia i 1500-talets Sverige (2007, 215 s.). 150 SEK.

Olaus Petri var inte bara kyrkoreformator. Han var också nydanare som historiker. Med En svensk krönika fjärmade han sig från en medeltida tradition. Alla gillade inte det han skrev. Den allsmäktige och snarstuckne kungen, Gustav I, mera känd som Gustav Vasa fattade misshag, därför att Olaus Petri inte avslöjat vad kungen uppfattade som de katolska biskoparnas fördärvliga inflytande i det svenska riket. Dessutom hade Olaus Petri dristat sig att kritisera de världsliga styresmännen och även antytt politiska missförhållanden i nuet. Vad det nya bestod i och var utgångspunkterna för Olaus Petris historiografiska nyorientering fanns söker Olle Ferm utreda i denna bok. Två partier i krönikan skärskådas därvid. Det ena är partiet om Heliga Birgitta och Magnus Eriksson, det andra är krönikans inledning, där Olaus Petri anger de principer han anser bör ligga till grund för en rekonstruktion av Sveriges historia.

Sara Risberg (red.): Dicit Scriptura

Scripta minora 14

Sara Risberg (red.), Dicit Scriptura. Studier i C-samlingen tillägnade Monica Hedlund (2006, 269 s.). 100 SEK.

Boksamlingen i Vadstena kloster utgjorde under medeltiden Nordens största bibliotek. Antika författare, texter av kyrkofäderna, lagböcker, helgonberättelser, liturgiska handböcker och predikningar rymdes på hyllorna. Somligt hade kommit till klostret genom donationer och förvärv, annat skrevs av, sammanställdes eller författades på plats. Som en hyllning till latinisten Monica Hedlund presenterar vänner och kollegor här i tretton artiklar ny forskning kring denna handskriftssamling, känd som C-samlingen.

Alf Härdelin: Världen som yta och fönster

Scripta minora 13

Alf Härdelin, Världen som yta och fönster. Spiritualitet i medeltidens Sverige (2005, 592 s.). 100 SEK.

Bara i undantagsfall kan vi veta något om vad våra medeltida förfäder tog till sig av det som predikades, och hur djupt den kristna tron satt hos dem. Däremot har vi många, men hittills föga utnyttjade möjligheter att lära känna vad den medeltida kyrkan förkunnade, vilka svar den gav på frågan vad det är att vara en kristen. De svaren dokumenteras inte bara i tusentals prediktningar, utan även i en lång rad andra källor: runstenar, landskapslagar, kyrkorna och deras konstföremål, gudstjänster, fromma traktater, historiska krönikor m.m. I denna bok ger Alf Härdelin mycken ny kunskap om vår kyrkliga medeltid, som ses mot bakgrund av den övernationella katolska kyrka som den var en del av.

Ferm & Honemann (eds.) Chess and Allegory in the Middle Ages

Scripta minora 12

Olle Ferm and Volker Honemann (eds.), Chess and Allegory in the Middle Ages (2005, 377 s.). 200 SEK.

The game of chess, which originated in India, reached Europe via the Arab world in the early Middle Ages, quickly becoming a cherished pastime, initially for the nobility, but it gradually took on in a wider social sphere. Since the individual pieces represented various components of feudal society, chess could easily be treated allegorically and applied to situations beyond the game itself. One of the best-known chess allegories was the “Liber de ludo Scaccorum” by Jacobus de Cessolis, a Dominican who was active in northern Italy in the early fourteenth century. The articles in this book treat several aspects of Jacobus’s Latin tract, which was translated into several vernacular languages throughout Europe.

Herman Schück: Kyrka och rike

Scripta minora 11

Herman Schück, Kyrka och rike – från folkungatid till vasatid (2005, 317 s.). SLUTSÅLD, Out of print.

I denna bok behandlas skilda problem i äldre svensk historia. De nio uppsatserna faller i fyra grupper. ”Härskarna” består av biografiska artiklar om riksbyggarna Birger Jarl och Magnus Ladulås. ”Kyrkan” belyser den medeltida svenska kyrkans organisation och internationella kontakter. Klassiska problem, som den svenska riksdagens uppkomst och senmedeltidens styresformer, behandlas i tre avsnitt under titeln ”Riket”. I ”Skrivarna” ingår en föreläsning om Engelbrektskrönikan och en uppsats om den skriftliga kvarlåtenskapen efter en öländsk sockenpräst, som slutade sitt liv som klosterbroder i Vadstena på 1400-talet.

Ferm & Nyström (red.): Bengt Jönsson (Oxenstierna) och hans värld

Scripta minora 10

Olle Ferm och Staffan Nyström (red.), Bengt Jönsson (Oxenstierna) och hans värld (2004, 474 s.). SLUTSÅLD, Out of print.

Bengt Jönsson, herre till Salsta i Uppland, var en framträdande politiker i 1430- och 1440-talens Sverige. Han började sin offentliga bana som häradshövding, blev senare lagman i Uppland, riksråd, rikshovmästare och till slut även riksföreståndare. Till skillnad från många av sina ståndsbröder satsade han stort på att bygga upp ett kulturellt kapital för sig och sin familj om vilket bevarade artefakter än idag vittnar. Han lät rusta upp sin sockenkyrka i Tensta och han införskaffade handskrifter av skilda slag. I de fem studier som som ingår i denna bok behandlar fyra olika aspekter på dessa artefakter, medan den inledande biografiska studien infogar artefakterna i Bengt Jönssons offentliga gärning.

Janken Myrdal: Digerdöden

Scripta minora 9

Janken Myrdal, Digerdöden, Pestvågor och ödeläggelse. Ett perspektiv på senmedeltidens Sverige (2003, 269 s.). SLUTSÅLD, Out of print.

Digerdöden drabbade Sverige hösten år 1350. Många pester följde i dess spår. Särskilt svåra epidemier rasade 1360, 1369 och på 1410- och 1420-talen, och mellan de stora pesterna bröt mindre ut vart eller vartannat år. I denna bok ger Janken Myrdal en samlad genomgång av det svenska källmaterialet om pesterna fram till år 1500, en genomgång som är mer ingående och omfattande än den som tidigare forskning gjort. Myrdal menar att pestepidemierna påverkade utvecklingen så att samhället destabiliserades. Bl.a. driver han tesen att pest med följande befolkningsminskning och minskat skatteunderlag i början av 1400-talet bidrog till att utlösa 1430-talets upprorsrörelser.

Härdelin m.fl.: I Kristi och hans moders spår

Scripta minora 8

Härdelin, Alf m.fl. I Kristi och hans moders spår. Om stationsandakter i Vadstena. Textutgåvor och analyser (2003, 172 s.). 100 SEK.

Den här boken behandlar en stationsandakt som tog form i Birgittas kloster i Vadstena. Den skulle stimulera klosterfolket och pilgrimerna till att andligen följa Kristus på hans väg: från hans sista måltid fram till himmelsfärden. I boken analyseras andaktens historiska bakgrund, form och andliga innebörd. I en latinsk och en fornsvensk text från klostret dokumenteras de tankar som andakten vad avsedd att väcka. Ett avslutande kapitel behandlar de lämningar av andaktens femton stationer som arkeologiska utgrävningar har kunnat blottlägga.

Olle Ferm: Abboten, bonden och hölasset

Scripta minora 7

Olle Ferm, Abboten, bonden och hölasset. Skratt och humor under medeltiden (2002, 307 s.) . 150 SEK.

Fanns humorn under medeltiden? Frågan kan verka besynnerlig, men den är berättigad. Många hävdar nämligen att humorn är eftermedeltida. Enligt t.ex. Michail Bachtin var det medeltida skrattet något ursprungligt, primitivt, som ännu inte hade civiliserats till humor. Med exempel från hög- och senmedeltidens Europa (ca 1100–1500) visar Olle Ferm att Bachtin tagit miste: humorn fanns och den var ett väsentligt inslag i det sociala umgänget. Utan denna vetskap blir vår förståelse av medeltidsmänniskan och hennes livsvärld ofullgången och fördomsfull. Har ni förresten hört historien om abboten, bonden och hölasset?

Margareta Kempff Östlind (red.): Pilgrimsvägar och vallfartskonst

Scripta minora 6

Margareta Kempff Östlind (red.), Pilgrimsvägar och vallfartskonst. Studier tillägnade Jan Svanberg (2002, 308 s.). SLUTSÅLD, Out of print.

Driften att söka upp heliga platser möter man under olika tidsperioder, inte minst vår egen, men pilgrimsväsendets högkonjunktur inföll under medeltiden. Vallfartsmål fanns över hela den kristna världen med det Heliga landet, Rom och Santiago de Compostela som ledande mål. Den här boken innehåller 15 uppsatser som behandlar olika sidor av pilgrimsväsendet, t.ex hur bilder av pilgrimshelgon eller pilgrimsmärken understryker vandringarnas stora betydelse i det medeltida samhället samt helgonens avgörande betydelse för pilgrimsmålen. Spridningen av olika företeelser till följd av pilgrimsvandringarna eller i deras spår ger ännu en aspekt på pilgrimsväsendet, kyrkans syn på syftet med pilgrimsfärden en annan.

Inger Larsson: Svenska medeltidsbrev

Scripta minora 5

Inger Larsson, Svenska medeltidsbrev. Om framväxten av ett offentligt skriftbruk inom administration, förvaltning och rättsutövning (2001, 272 s.). SLUTSÅLD, Out of print.

Medeltida brev, diplom, som innehåller skriftfästa överenskommelser av olika slag, reglerar mellanhavanden såväl privatpersoner emellan som mellan medborgare, kungamakt, rättsväsende och/eller kyrkliga institutiner. I Svenska medeltidsbrev har Inger Larsson studerat hur ett i huvudsak muntligt samhälle från slutet av 1100-talet blev alltmer skriftberoende och hur ett svenskt skriftbruk växte fram inom administration, förvaltning och rättsutövning. Det har tidigare ansetts närmast självklart att det var kyrkan och kleresiet som stod för skriv- och läskunnigheten och för spridandet av en skriftberoende kultur, inte bara hos oss utan i hela Västeuropa. Men är detta hela sanningen?

Roger Andersson: De birgittinska ordensprästerna

Scripta minora 4

Roger Andersson. De birgittinska ordensprästerna som traditionsförmedlare och folkfostrare (2001, 239 s.). 50 SEK.

De tusentals medeltida predikningar från klostret i Vadstena som nu förvaras i Uppsala universitetsbibliotek har under de senaste decennierna tilldragit sig ett allt större intresse. I denna bok studerar författaren ett femtiotal sådana predikningar avsedda för en bestämd dag på kyrkoåret och tillkomna under en period från början av 1300-talet till slutet av 1500-talet. I första hand behandlar han tre frågeställningar: form, källor och innehåll. Predikanterna nyttjar som främsta förebild de många samlingar med modellpredikningar som spreds över Europa från 1200-talet och framåt. Men de anpassar hela tiden förkunnelsen till sin egen verklighet, gärna genom citat ur Birgittas uppenbarelser och ofta med hjälp av sedelärande anekdoter.

Ferm & Morris (eds): Master Golyas and Sweden

Scripta minora 3

Olle Ferm and Bridget Morris (eds), Master Golyas and Sweden . The Transformation of a Clerical Satire (1997, 504 s.). 100 SEK.

One of the chief characteristics of the so called goliardic literature is the mockery of public figures, in the clerical as well as the secular spheres. This book examines two anonymous goliardic stories in which sybaritic abbots are the butt of the spirited banter. The first is written in Latin, and dates from the late twelfth century, and the second is in medieval Swedish, and dates from the early fourteenth century. Both stories are produced in critical editions, with parallel English translations. The book also contains essays on clerical satire, humour in the Middle Ages, and obscene and blasphemous art. It is a collaborative venture which crosses national and disciplinary boundaries.

Asztalos & Gejrot (eds): Symbolae Septentrionales.

Scripta minora 2

Monika Asztalos and Claes Gejrot (eds), Symbolae Septentrionales. Latin Studies Presented to Jan Öberg (1995, 384 s.). 100 SEK.

This book contains contributions from fifteen Scandinavian scholars on ancient, medieval, and Neo-Latin literature. In the first part Hans Aili discusses Caesar’s description of the elk in De bello Gallico, Monica Asztalos traces the themes of destruction and decline in Vergil’s Georgica, and Egil Kraggerud interprets some passages in Aeneis 6. Among the medieval studies attention is payed to Hildegard of Bingen, to Geoffrey of Vinsauf’s Poetria nova and to Legenda Aurea. Sevral hitherto unpublished texts are presented by Anders Piltz, Claes Gejrot and Peter Ståhl while Helmer Gustavson studies runes as carriers of the Latin language. Three studies form the Neo-Latin section in the end of the book.

Roger Andersson: Postillor och predikan

Scripta minora 1

Roger Andersson, Postillor och predikan. En medeltida texttradition i filologisk och funktionell belysning (1993, 271 s.). 50 SEK.

Moraliserande anekdoter, s.k. exempla, var ett viktigt inslag i den medeltida förkunnelsen. Att det redan då, före reformationen, predikades på svenska är sedan länge bekant. Omvittnad är den predikan som bedrevs av kringvandrande tiggarmunkar eller av prästbröderna i Vadstena kloster. Men hur det förhåller sig med predikan utanför klosterordnarna, t.ex. i sockenkyrkorna, är inte lika klart. Mycket tyder emellertid på att predikan redan under senmedeltiden kom att utgöra en del av den religiösa undervisningen på folkspråket. Detta och mycket annat belyses här av Roger Andersson. Boken är hans doktorsvahandling.