Arkiv

Roger Andersson (utg.): Heliga Birgittas texter på fornsvenska. Birgittas Uppenbarelser. Bok 3.

Editiones 10

Roger Andersson (utg.): Heliga Birgittas texter på fornsvenska. Birgittas Uppenbarelser. Bok 3. 2017. SEK 150:-. ISBN 978-91-88568-68-7.

Heliga Birgittas Uppenbarelser, tillkomna under en lång följd av år på 1300-talet, har alltid fascinerat genom sin religiösa kraft, sin politiska udd, sin osminkade ärlighet och sitt drastiska och vardagsnära bildspråk. Uppenbarelserna utgör inte endast en av höjdpunkterna i den svenska medeltida litteraturhistorien; de är även en central källa till kunskap om medeltidens religion och spiritualitet.

Birgittas biktfäder spelade en viktig roll vid redigeringen av texterna och ansvarade för att de översattes till latin. Detta var viktigt eftersom en kanonisationsprocess inleddes mycket snart efter hennes död: hon dog 1373 och helgonförklarades redan 1391. Vi får anta att åtskilliga uppenbarelser förelåg på svenska som utkast eller preliminära versioner innan de översattes till latin och några av dessa finns ännu i behåll. Huvuddelen av den fornsvenska text som vi känner idag är dock ett resultat av en återöversättning från latinet utförd på 1380-talet. Det var denna version som vann störst spridning utanför klostret i Vadstena, bland annat i form av beställningsarbeten från olika adliga miljöer.

I projektet Heliga Birgittas texter på fornsvenska publiceras samtliga Birgittas texter på fornsvenska, dels i tryckta kritiska editioner, dels digitalt i form av diplomatariska transkriptioner av samtliga handskrifter. Detta är den tredje volymen av den textkritiska editionen och den omfattar uppenbarelsernas tredje bok. Var och en av de trettiofyra uppenbarelserna är försedd med en utförlig innehållssammanfattning.

Per-Axel Wiktorsson (utg.): Schacktavelslek med Äktenskapsvisan

Editiones 9

Wiktorsson, Per-Axel (utg.): Schacktavelslek med Äktenskapsvisan (2016). SEK 150:-. ISBN 9789188568670.

schack_450x820Schacktavelslek är politisk allegori, skriven på vers, från svensk senmedeltid. Den anonyme författaren utnyttjar schackspelet för att tala om vad olika grupper har att göra så att det svenska riket, statt i förfall och hotat av undergång, i stället skall frodas och blomstra. Texten är en fri bearbetning av dominikanen Jacobus de Cessolis vitt spridda Liber de ludo scaccorum. Schacktavelslek är kortare än Jacobus verk och uppmärksammar främst de högre klasserna, vilket förklaras av att författaren anser att de har störst ansvar för samhällsordningen. Till beskrivningen av schackpjäserna fogas ofta exemplifierande berättelser. En av dem, den s.k. Äktenskapsvisan, är infogad utan att ha ett direkt samband med dikten i övrigt.

Den svenska texten är bevarad i två handskrifter från 1400-talet: en längre version i Den Arnamagnæanske Samling i Köpenhamn (AM 191 fol, ”Codex Askabyensis” i Den Arnamagnæanske Samling, vid Köpenhamns Universitet) och en kortare i ”Fru Elins bok” (KB, D3). Texterna trycks här parallellt med varandra. I inledningen tas olika aspekter på innehållet upp, t.ex. källor, ordspråk, versmått och hänvisningar till Bibeln.

Roger Andersson (utg.): Heliga Birgittas texter på fornsvenska

Editiones 8

Roger Andersson (utg.): Heliga Birgittas texter på fornsvenska. Birgittas Uppenbarelser. Bok 2. 2016. SEK 150:-. ISBN 978-91-88568-65-6.

Läs boken på Litteraturbanken.

birgitta_450x905Heliga Birgittas Uppenbarelser, tillkomna under en lång följd av år på 1300-talet, har alltid fascinerat genom sin religiösa kraft, sin politiska udd, sin osminkade ärlighet och sitt drastiska och vardagsnära bildspråk. Uppenbarelserna utgör inte endast en av höjdpunkterna i den svenska medeltida litteraturhistorien; de är även en central källa till kunskap om medeltidens religion och spiritualitet.

Birgittas biktfäder spelade en viktig roll vid redigeringen av texterna och ansvarade för att de översattes till latin. Detta var viktigt eftersom en kanonisationsprocess inleddes mycket snart efter hennes död: hon dog 1373 och helgonförklarades redan 1391. Vi får anta att åtskilliga uppenbarelser förelåg på svenska som utkast eller preliminära versioner innan de översattes till latin och några av dessa finns ännu i behåll. Huvuddelen av den fornsvenska text som vi känner idag är dock ett resultat av en återöversättning från latinet utförd på 1380-talet. Det var denna version som vann störst spridning utanför klostret i Vadstena, bland annat i form av beställningsarbeten från olika adliga miljöer.

I projektet Heliga Birgittas texter på fornsvenska publiceras samtliga Birgittas texter på fornsvenska, dels i tryckta kritiska editioner, dels digitalt i form av diplomatariska transkriptioner av samtliga handskrifter. Detta är den andra volymen av den textkritiska editionen och den omfattar uppenbarelsernas andra bok. Var och en av revelationerna är försedd med en utförlig innehållssammanfattning. I ett antal bilagor publiceras separat en serie avvikande textavfattningar.

Claes Gejrot (ed. and transl.). The Martiloge of Syon Abbey.

Editiones nr 7

Claes Gejrot (ed. and transl.), The Martiloge of Syon Abbey. The Texts Relevant to the History of the English Birgittines (2015). SEK 150:-. ISBN 978-91-88568-63-2.

gejrotThe present volume contains the first complete edition of the historical texts in the Syon Abbey Martiloge, an important source for all those interested in the fates of the English Birgittine house. Founded in 1415 by Henry V, Syon Abbey was an important factor in English political and cultural life in the Late Middle Ages. Just as other Birgittine monasteries around Europe, Syon housed both brothers and sisters in separate sections. Among the first Syon sisters we find a number of Swedish nuns who were transferred from Vadstena to England in order to facilitate the start of the new monastery. After the dissolution of the monasteries in the sixteenth century, the exiled community comtinued its activities abroad.

The Martiloge texts edited here were written by a series of Syon brothers an deal with various subjects, for instance the foundation of the monastary and the oaths taken by new members. A central part of the edition presents a Syon obituarium with obits of almost all the members of the monastery until the seventeenth century. Other parts list benefactors and burial places. In addition to the Latin text editions, the book offers a parallel translation into English and a number of commentaries.

Roger Andersson (utg.). Heliga Birgittas texter på fornsvenska

Editiones 6

Roger Andersson (utg.), Heliga Birgittas texter på fornsvenska. Birgittas Uppenbarelser. Bok I (2015). SEK 200:-. ISBN 978-91-88568-62-5.

Läs boken på Litteraturbanken.

Heliga Birgittas uppenbarelser, tillkomna under en lång följd av år på 1300-talet, har alltid fascinerat genom sin religiösa innerlighet, sin politiska udd, sin osminkade ärlighet och sitt drastiska och vardagsnära bildspråk. Uppenbarelserna utgör inte endast en av höjdpunkterna i den svenska medeltida litteraturhistorien; de är även en central källa till kunskap om medeltidens religion och spiritualitet.

Birgittas biktfäder spelade en viktig roll ved redigeringen av texterna och ansvarade för att de översattes till latin. Detta var viktigt eftersom en kanonisationsprocess inleddes mycket snart efter hennes död: hon dog 1373 och helgonförklarades redan 1391. Vi får anta att de flesta uppenbarelser förelåg på svenska som utkast eller preliminära versioner innan de översattes till latin och några av dessa finns ännu i behåll. Huvuddelen av av den fornsvenska text som vi känner idag är dock ett resultat av en återöversättning från latinet utförd på 1380-talet. Det var denna version som vann störst spridning utanför klostret i Vadstena, inte minst i form av beställningsarbeten från olika adliga miljöer.

Denna volym innehåller en textkritisk utgåva av den fornsvenska versionen av den första boken av Birgittas uppenbarelser; den baserar sig på hela det samlade handskriftsmaterialet. Var och en av revelationerna är försedd med en utförlig innehållssammanfattning. I ett antal bilagor publiceras separat en serie avvikande textavfattningar. Boken är den första delen i serien Heliga Birgittas texter på fornsvenska.

Lasse Mårtensson: Den fristående versionen av Karls þáttr vesæla

Editiones 5

Lasse Mårtensson, Den fristående versionen av Karls þáttr vesæla. Undersökning, utgåva och översättning (2013). 150 SEK.

Förutsättningarna för den isländska kortsagan Karls þáttr vesæla är att Magnus, son till Olaf den helige, befinner sig i Gårdarike hos kung Jarizlev och dennes svenska hustru Ingegärd. I Norge har Sven, son till kung Knut och Alfiva, makten efter Olaf den heliges död. Två bröder i Norge vid namn Karl och Björn beger sig till Gårdarike på handelsfärd. De tas tillfånga, men släpps med det villkoret att de skall bege sig tillbaka till Norge för att vinna över folket till företaget att göra Magnus till kung. Sagan berättar om Karls och Björns vedermödor under detta uppdrag, och om hur Karl får utstå så stora lidanden att han får binamnet den vesälle, hinn vesæli.

Sagan finns i två redaktioner. En ingår i ett större sammanhang, nämligen som en inledning till kungasagan om Magnus den gode Olafsson i handskrifterna Morkinskinna och Flateyjarbók. Vidare finns den bevarad självständig i en fristående redaktion. I denna bok diskuteras förhållandet mellan de två redaktionerna, och sedan undersöks utförligt de två medeltida textvittnena med den fristående redaktionen, AM 557 4˚ och AM 533 4˚. Texten i båda dessa handskrifter redovisas i diplomatariska utgåvor, och till sist följer en översättning av den fristående redaktionen av Karls þáttr vesæla, baserad på AM 557 4˚ .

Alexander Andrée: Christopherus Laurentii de Holmis

Editiones 4

Alexander Andrée (edited, translated and introduced), Christopherus Laurentii de Holmis. Sermones, Disputatio in vesperiis et Recommendatio in aula. Academic Sermons and Exercises from the Univerity of Leipzig, 1435–1438 (2012). 200 SEK.

This volume presents seven samples of academic preaching and exercises written and delivered by Christopherus Laurentii of Stockholm in the years 1435 to 1438. Christopherus left Sweden and studied at the Universities of Erfurt and Rostock, where he was made magister artium, before matriculating in the spring of 1426 as student of theology at the University of Leipzig, from which he graduated in 1438 as Master of Theology. Part of the requirements for earning a degree in theology, the five sermons were preached at various religious occations and feasts – Christmas Day, Easter Sunday and Pentecost Sunday, for example – and the exercises, the so-called disputation in vesperiis and the recommendation in aula, were delivered in connection with Christopherus’s promotion to the mastership in theology.

These Latin sermons, written by a university professor in the first half of the fifteenth century, exemplify the highly stylized scholastic sermon of the later Middle Ages and reveal important details of the priorities of contemporary academic culture. They are here published for the first time, with English translations, introduction and indices.

Roger Andersson (utg.): Tre politiska pamfletter från 1460-talets Sverige

Editiones 3

Roger Andersson (utg.), Tre politiska pamfletter från 1460-talets Sverige. Med ett bidrag om Danske kong Christierns handel av Carl Claeson, Ebba Edberg och Peter Isotalo (2011). 100 SEK.

Under den s.k. Kalmarunionen (1397–1523) mellan de tre nordiska rikena rådde ständiga spänningar mellan de nationella särintressena och unionspolitiken. Ett tydligt utslag i svensk historia av detta var Engelbrektsupproret på 1430-talet riktat mot unionskungen Erik av Pommern. Senare förde Karl Knutsson (Bonde) en mångårig kamp mot den danske unionskungen Kristian I och hans allierade, däribland den svenske ärkebiskopen Jöns Bengtsson (Oxenstierna). I den politiska polemik som blev ett resultat av dessa motsättningar författades och spreds olika pamfletter eller nidskrifter, i vilka Karl Knutsson ofta framställs som Sveriges rättmätige kung och herre.

I denna bok presenteras nyutgåvor av tre sådana pamfletter: den stora uppgörelsen med den orättfärdige kung Kristian som kallas Danske kong Christierns handel från 1466; vidare en anonym flygskrift som samma år spreds i trakterna av Mora, och slutligen ett brev från Karl Knutsson till domkapitlet i Uppsala skrivet år 1464 i vilket kung Karl nagelfar ärkebiskopen Jöns Bengtssons påstådda förbrytelser.

Som ett komplement till textutgåvorna publiceras en separat analys av Danske kong Christierns handel med utgångspunkt i begrepp som nationalism och frågan om vem som egentligen är svensk.

Gejrot & Kihlman (eds.): Bero Magni de Ludosia

Editiones 2

Claes Gejrot and Erika Kihlman (eds.), Bero Magni de Ludosia: Sermones et Collationes. Sermons from the University of Vienna in the Mid-Fifteenth Century (2011, 127 s.). 150 SEK.

This volume presents four sermons and collations written and delivered in Vienna by Bero Magni of Lödöse in 1444 and 1454. Bero Magni left Sweden and matriculated at the University of Vienna in 1429, where he was to remain as a master at the Faculty of Arts until his death in 1465. The first of these sermons was preached in St Stephen’s Cathedral on Christmas Day in 1444, on behalf of the Faculty of Theology, where Bero was a student. Preaching was part of the requirements for earning a degree in Theology, and this was Bero’s second sermon assignment. His 1454 Good Friday Sermon was delivered in the Hall of the Ducal College, and the two final, shorter sermons (collations) were delivered in the same place later the same year. They were intended as the opening and closing addresses for the summer disputation exercises.

These Latin sermons, written by a university teacher in the mid-fifteenth century, exemplify the learned style and contents that were demanded, but as well reveal details of contemporary academic life. They are here published for the first time, with English translations and introductory comments.

Cordelia Heß: Gerechtigkeit und Rechtfertigkeit

Editiones 1

Cordelia Heß, Gerechtigkeit und Rechtfertigkeit. Untersuchung und Edition des Gedichts von der Gerechtigkeit, des Henselyns bok und des Traktats Kopenschopp to voren (2010, 72 s.). 50 SEK.

Die hier versammelten Texte des späten 15. Jahrhunderts aus Erfurt, Lübeck und Hildesheim haben zwei Gemeinsamkeiten: Sie behandeln eine zentrale Tugend, die gerechticheyt oder rechtferticheyt, und sie leisten eine Anbindung dieser Tugend an unterschiedliche Stände und Gruppen. Daran kann die Transformation sozialer und moralischer Ordnungsformationen im Spätmittelalter gezeigt werden. Mit der neuedition des Gedichts von der Gerechtigkeit, der Inkunabel Henselyns bok und des Traktats Kopenschopp to vorenliegt nun für alle drei Texte eine kritische Ausgabe vor, die Überlieferung, Forschungsgeschichte und literarische Vorbilder gemeinsam bietet und damit bisher wenig beachtete Texte der laiendidaktischen Literatur leicht zugänglich macht. Die Untersuchung klärt die jeweiligen Bedeutungen und Implikationen der zentralen Tugend und leistet damit einen Beitrag zur Semantik der spätmittelalterlichen Volkssprachen.